Sista dagen innan operationen

FullSizeRender 18

Idag har jag varit ledig från sjukhuset. Jag trodde aldrig att den här mellandagen skulle behövas innan operationen men just idag kändes den väldigt välbehövlig. Den där sista mentala delen behöver klaffa en gång för alla. Idag är faktiskt första dagen under hela den här förberedande processen som jag har börjat känna lite smått panik. Inte kalla kårar eller så, men jag börjar liksom landa i allt nu. Innan har det mest känts som något overkligt som ändå inte ska hända mig. Det har varit så långt borta på något sätt. Men jag tror ändå att det är bra att jag faktiskt börjar fatta att det kommer hända, så att jag inte bara vaknar upp ur en chock sen.

FullSizeRender 16FullSizeRender 17FullSizeRender 10FullSizeRender 12

Vi har inte gjort så mycket idag. Eller jag har inte gjort så mycket idag, mamma och pappa har ju jobbat och tränat. Jag däremot har haft så ont att jag mest har legat i sängen och vilat förutom när vi gick ut för att käka lunch och när jag fick lägga mig i lobbyn för att roomservicen skulle städa rummet.

FullSizeRender 13

Och jag har faktiskt gjort en till grej idag som inte händer så ofta nu för tiden. Jag har duschat och tvättat håret. Att stå i duschen när det känns som att huvudet ska ramla av eller att jag ska svimma och slå mig i kaklet är ingen rogivande känsla. Jag har aldrig sprungit ett marathon men jag skulle kunna tänka mig att ansträngningen är lite densamma. Det är en process som kräver mycket energi och vila i ett bra tag därefter. Men nu vill jag få känna mig så gott som fräsch en sista gång på ett bra tag. Efter imorgon har jag ju inte ens något hår kvar på bakhuvudet att tvätta. Det rakar de ju bort. Men det är väl det minsta problemet, sånt växer ju tillbaka.

FullSizeRender 14

Om 24 h ligger jag nedsövd på operationsbordet. Det kommer bli en spännande natt inatt. Hoppas vi lyckas få någon sömn. På grund av smärtan så kan inte jag sova om nätterna så jag tar ju insomningstabletter varje kväll, så efter någon timmes hallucinationer varje natt så sover jag alltid lika djupt. Men alla anhöriga får nog en jobbig natt. Man tror ju det, att sånt här bara påverkar en själv som drabbad men precis som Dr.Gilete nämnde igår, personen som genomlider all smärta och operationen lider oändligt mycket, men de anhöriga lider nästan alltid mer. Viktigt att tänka på såklart.

Jag är så otroligt tacksam att jag ska få göra den här operationen imorgon. Jag tänker inte ens försöka att beskriva det nu. Det är för stort.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s