En helg i November

Jag har haft en så himla mysig helg. Ida bodde hos mig hela helgen så det har nästan känts som att jag inte ens varit hemma. I helgen började jag dessutom att känna igen mig själv lite mer, jag har varit mycket gladare igen och till och med lite rastlös. Det där mörka orosmolnet och nedstämdheten lade jag på hyllan för en stund. Och så planerar jag att försöka fortsätta så gott det går, så vitt jag kan påverka i vilket fall.

I lördagsförmiddag gjorde jag en av de mysigaste aktiviteterna som går att göra nu på vintern, nämligen grilla korv. Det är många vinteraktiviteter som jag älskar som jag ju måste välja bort nu, alpin skidåkning, längdskidåkning, skridskor osv. Men att grilla ute det klarar jag och det gör mig glad.

Ännu en gång höll vi till vid mitt för nuvarande favoritställe (omkring Bynäset för er Östersundsbor som precis som jag helt missat det tidigare). Vi var ju bara där i lite mer än en timma men jag hade turen att kunna lägga mig ner och vila emellanåt vilket alltid känns som en trygghet. Jag vill gärna veta att det alltid finns möjlighet att sitta eller ligga när jag är iväg på saker. Därför rätt som det är, när man minst anar det, så är det ett måste och då blir det riktigt jobbigt om lösningen inte finns nära till hands.

Vi hade bland annat med oss varm choklad, rawfoodbollar, sojakorv och choklad. Allt man behöver med andra ord.

Efter grillningen och resten av lördagen spelade jag och Ida monopol tillsammans med Mamma och Pappa. Det är ju ett evighetsspel som fortfarande inte är avslutat men jag skulle vilja påstå att jag kammade hem vinsten. Att vinna är en av de viktigaste sakerna för mig och mina medspelare skulle nog inte hålla sig för att kalla mig för inte bara dålig förlorare utan också dålig vinnare haha…

På söndagsförmiddagen promenerade vi terrängspåret uppe på Frösöberget som är hela 2,2 km långt. Jag promenerade hela slingan i raskt tempo utan något stopp över huvudtaget. I en av alla långa uppförsbackar så kom jag på mig själv säga att mina ben känns så lätta, som om jag nästan skuttar fram. De känns så pigga på något vis. I vanliga fall brukar de kännas som två blyklumpar oavsett om jag går upp för trappen till övervåningen eller går 50 meter utomhus. Men nu antar jag att detta är min kropps sätt att uttrycka i klarspråk att den börjar tillfriskna helt.

Till söndagsmiddag stekte vi pannkakor till en hel armé och jag var dessutom delaktig genom hela processen. Att steka pannkakor tar ju ganska lång tid så tänk då hur länge jag faktiskt stod upp utan att behöva sätta mig ned och vila.

Emellan aktiviteterna jag visade här ovan så har jag löst en massa korsord (ladda ned Crossboss appen, ni kommer inte att ångra er), plöjt åtta avsnitt av serien Frikänd och ännu en gång tjuvstartat med julfikat. Och så planerar jag att fortsätta ändå fram till Julafton och kanske till och med längre än så. Det var min helg det!