Utvärdering- 10 veckor efter operationen

Utvärdering, 22-29/10-2017

IMG_2222

Känslor/Tankar: Nu förtiden slåss jag en del med lite destruktiva tankar. Så som- kommer jag att bli helt frisk? I så fall när? Tänk om inte? Vad gör jag då? Kommer jag alltid att ha lite ont? För jag vet ju faktiskt inte svaren på dessa frågor ännu. Jag lever i en slags ovisshet, men där jag ändå vet och skräms av tanken om att, om jag inte blir helt frisk nu så finns det ingenting annat jag kan göra. Och då kommer jag aldrig att få ett normalt, aktivt liv. Visserligen har de allra flesta symtomen försvunnit och jag har ju inte ont i nacken på samma sätt längre, men fortfarande, jag är ju långt ifrån helt frisk ännu. Det är ju ingenting definitivt som tyder på att jag inte skulle bli frisk nog, men det är ändå helt omöjligt att inte bli rädd av alla dessa tankar.

IMG_2228

Humör: Jag har det faktiskt, emellanåt, ganska jobbigt nu. Eller det är lite bättre den här veckan och jag gör verkligen mitt allra yttersta för att försöka hålla humöret uppe så gott det går men det är ändå skört alltså. Jag är inte riktigt på topp nu om man säger så. Smärtan tar bort all lust och glädje, man blir alldeles nedbruten. Jag hoppas bara att jag får bukt med allt detta så snart som möjligt.

IMG_2240

Smärta: Jag upplever nästan att muskelspänningarna, muskelinflammationen och allt vad det nu är blir sämre och sämre för varje dag. Tänk er att gå runt med en ständig hemsk tandvärk, det går liksom inte att tänka på någonting annat- ungefär så känns smärtan i min vänstra Trapezius just nu. I annat fall så börjar faktiskt nervsmärtorna i bakhuvudet bli allt bättre och bättre. Det skär till då och då, men inte alls i samma utsträckning. Även fast att jag aldrig kommer att få tillbaka all känsel så kanske det börjar hända lite nu åtminstone.

IMG_2238

Förbättring: Det tar emot att skriva det men jag tror faktiskt inte att det skett någon särskild förbättring den senaste veckan. Eller ja, kanske att jag kan promenera lite längre nu. Och det är ju toppen och absolut ett stort framsteg.

9 thoughts on “Utvärdering- 10 veckor efter operationen

  1. Jag är mycket imponerad av dig och den resa du har gjort! Jag tycker att det är fantastiskt intressant att läsa och få följa dina dagar. Nu är jag absolut ingen expert men jag tror kanske att du måste påminna dig själv om att det faktiskt BARA är 10 veckor sedan du låg på operationsbordet. Allting kan inte gå spikrakt och this to shall pass, din tid kommer som Håkan skulle ha sagt.
    Fortsätt kämpa!

    Liked by 1 person

  2. Förstår att på ett sätt måste tio veckor kännas länge och det är det ju egentligen men att tänka att det bara är tio veckor sedan du genomgick en stor operation har du kommit långt och gjort så många framsteg. Fortsätt se framåt och sätt upp dina mål.
    Ha det så bra!

    Liked by 1 person

  3. Jag har läst dina mail och jag tycker det är fruktansvärt att du fått lida så länge och är så ung. Jag tycker du är så tapper som har tagit ett beslut att opera dig som.sista utväg. Jag håller tummarna och hoppas på att det blir lite bättre för dig. Jag har också skadat rygg och nacke i en trafikolycka när jag var 19 år, idag är jag 50 år och vågar knapp säga, men jag har bara blivit sämre och förlorat mer funktion. Så jag hejar på dig och kan lite av smärta och nervryckningar minska får du ta det som mycket positivt. Lyckönskar dig och din styrka. Håll ut. Du skriver fantastiskt bra och jag ser framemot att läsa om dina små, men dock framsteg.

    Liked by 1 person

    1. Vad glad jag blir av att höra att du följer min resa! Och tack så jätte jättemycket för dina fina ord!

      Det skär i hjärtat att höra att även du har haft så ont under en så otroligt lång tid och att du inte får den hjälp du förtjänar. Jag hoppas innerligt att du får bukt med din skada. Jag förstår precis hur du mår och ingen i hela världen ska behöva ha det så illa. Men jag hoppas att du har en så trevlig och mysig helg som du bara kan.

      Gilla

  4. Vilka härliga vinterbilder Rebecka, frost bland träden och vitt på marken och snart stundar julen. Jag känner igen dina djupa värderingar som du beskriver, med bestående värk och lite olust. Men snälla du, tänk vad mycket du har gjort under den första tiden sedan o.p du har promenerat nästan dagligen och fotat fina bilder på de alla ställen du har varit på. Det tar sin tid efter en sådan svår o.p att komma igen. Du måste ge dej lite tålamod och tänka att det kan bara bli bättre även om det tar sin tid. Jag lovar att om någon annan person skulle göra en sådan svår o.p skulle nog få svårt att ta sig utanför dörren efter 10 veckors rehab.
    Du har ju haft många fina dagar så här långt, att vandra ute i naturen, få besök av vänner och framförallt att bara få vara sig själv. Håll ditt fina humör, det brukar underlätta mycket, och snart kommer tomten Rebecka oj oj va mysigt. Sköt om dej
    MVH // Svante W

    Liked by 1 person

    1. Tack Svante! Ja Iphonekameran räcker ju faktiskt ganska långt och tar ju faktiskt fina bilder 🙂

      Ja du vet ju hur det är, att ha smärta och att få handskas med alla tankar som kommer på köpet. Men det är ju som du säger, tiden läker alla sår. Det är så svårt bara för samtidigt som det känns som att operationen var för 10 år sedan så är det ju faktiskt bara 10 veckor sedan… De första veckorna efter operationen så gick ju allt så fort, jag märkte stora framsteg varje dag. Men nu är de så små att man knappt märker av de. Så det är väl därför det känns som det gör också… Men det går ju i grund och botten bara framåt.

      Ja tomten längtar jag efter… Tusen tack för dina värmande ord, jag önskar er en trevlig helg!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s