Bollen är satt i rullning

IMG_4718IMG_4720IMG_4727IMG_4733

Det är inte alla nackar som har mer än fyra pärmar fulla med journaler och dokument. Men det har ju tyvärr min, och därför får man avsätta inte bara dagar utan veckor eller månader för att få i ordning på allt. Sådant här är lite av ett heltidsjobb faktiskt, och man gruvar sig oändligt för att ta tag i det ska jag säga er. Men en fet godispåse och herrarnas störtlopp från Kitzbühel på tv gjorde att jag och mamma kom en bit på vägen idag i alla fall. Och nu tänker vi att vi börjar på nytt med att skicka in en ansökan på ”Ersättning i efterhand för planerad vård i ett annat EES-land” för min röntgen i Lodon till Försäkringskassan. Börjar jag med operationen och ber om ersättning på ca €55.000 så förväntar jag mig inte annat än missämja, så att begära £1.360 för röntgen kanske inte får dem att sätta morgonkaffet i halsen i vilket fall. Nåja, jag förväntar mig ingenting men jag väntar helt klart med spänning. Nu är i alla fall första bollen i rullning. Så hädanefter får vi ta det därifrån.

Och förresten, det är flera av er som planerat operation i Barcelona och som skrivit till mig i ren skräck angående mitt sår på huvudet. Ni kan andas ut nu, Stafylokockerna i såret är inte multiresistenta bakterier vilket betyder att det inte är någon ”sjukhussjuka” och inga bakterier som kommer från sjukhuset i Barcelona. Det var ytterst positiva nyheter för både er och mig. Jag ska tillbaka till HC på måndag så får vi se vad som fortsättningsvis sägs då. Mer än så vet jag faktiskt inte just nu.

En känsla av att jag börjar få mitt liv tillbaka

Eftersom att jag inte bloggat varje dag den senaste tiden så har bilder och min vardag liksom hamnat på lager. Jag har i och för sig varit dålig på att fotografera de senaste två veckorna men här kommer i vilket fall ett blandat urval från främst mitt jullov (inte för att jag har något sådant men ja ni fattar):

IMG_4222IMG_4186IMG_4184IMG_3839IMG_3828IMG_3674IMG_3601IMG_4164.jpgIMG_4050IMG_3971IMG_3998IMG_4228IMG_4239IMG_4273IMG_4278IMG_4307IMG_3234.jpgIMG_4435IMG_4542IMG_4375IMG_4347

Jag måste bara berätta för er att jag har en känsla av att jag börjar få mitt liv tillbaka på nytt. Och i synnerhet de senaste dagarna har det känts så. På den tiden har jag varit 100% medicinfri men ändå, rent allmänt, inte alls haft lika intensiv smärta eller obehag. Jag vet inte varför och peppar peppar ta i träd. Men det är ju självklart så att allt sådant och jag som person kommer att pendla upp och ner ett bra tag till framöver. Än är det ju inte över.

Men dessa fyra dagar har jag ändå för första gången, på jag vet inte hur länge, verkligen fått börja känna mig som mig själv på riktigt liksom. Såklart inte helt utan smärta eller restriktion, men nog mycket för att få känna känslan av att ”wow jag kommer ju faktiskt att bli frisk en vacker dag”. Det har jag ju alltid strävat efter och heller aldrig tvivlat på sedan efter min operation. Men nu för tillfället kan jag nästan känna hur hela min kropp bara sprakar av positivitet och glädje, och att framtiden faktiskt ser väldigt ljus ut. Det är häftiga känslor och även ganska sjukt när man på såhär vis, nästan får kvitto på att min operation var det enda rätta för mig. Och förresten, när jag ändå skriver så måste jag också passa på att berätta om att jag idag träffade en kille som själv stelopererat tre kotor i nacken efter att ha varit med om en bilolycka. Nu jobbar han heltid och har inga större problem alls med nacken. Och att få höra det ger mig bara ännu mer livsglädje, det finns hopp för framtiden för tusan!

Svårigheter i den jämtländska kylan

IMG_4640

I helgen har jag tagit det ganska lugnt förutom att jag varit utomhus några svängar. Däremot har jag det ganska problematiskt med kylan här uppe i Jämtland, den som hela veckan sträckt sig enda ned till omkring -20 grader. Självklart är ju inte jag ensam om att lida av kylan, det är ju en vanlig åkomma. Men nu har det nästan tagits till en ny nivå. Skruvarna och övrigt inopererat ”material” i min nacke verkar dra åt sig kyla. Tänk er när det ilar i en tand, ungefär så ilar det i min halsrygg nu när jag är utomhus. Typ som om det blåser och fryser inuti min ryggrad. Svårt att förklara men riktigt obehagligt i alla fall. Det är ju en sådan sak man knappast tänker på att räkna med i kalkylen om vad en steloperation av nacken innebär.

IMG_0037IMG_4629

Det är också så himla svårt med balansgången nu, jag kan ju inte bara hålla mig inomhus, jag behöver ju cirkulationen och motionen men att vara utomhus känns ju inte alls bra i nacken heller för den delen. Skulle nästan varit på gymmet och promenerat på ett springband, men det går ju inte heller för det blir alldeles för stötigt på alldeles för hårt underlag. Ännu en gång känner jag verkligen att det var tur i oturen att jag var tvungen att operera mig i Barcelona, hade jag gjort det i Sverige hade jag säkert varit typ tio veckor bak i utvecklingen. Men nåja, jag får bara fortsätta att klä mig som en michelingubbe helt enkelt, så hjälper det ju lite i vilket fall.

IMG_4642IMG_0040IMG_4639

Och på tal om ingenting, i veckan väntar jag på några provsvar från HC. Efter odlingen på mitt sår förra veckan så visade det sig att jag har stafylokocker i mitt sår på huvudet. Så jag var tvungen att göra fler prover för att se om de är resistenta. Och är dem det så kan det ju bli en aning problematiskt. Nåja, jag ska inte ut nåt i förskott men jag håller tummarna, det blir bara så jäkla jobbigt om de skulle vara så, jag vill ju inte ha några äckliga bakterier på mitt huvud direkt. Jaja, vi får se i veckan helt enkelt!