Utvärdering- 16 veckor efter operationen

Utvärdering, 6.12.2017-10.01.2018

IMG_3897 2Humör: Jag skulle faktiskt vilja påstå att jag i grunden är väldigt glad, positiv och relativt pigg nu, taggad liksom. Jag tror att det är främst en faktor som jag har att tacka för det, och det är att jag hela tiden försöker att sysselsätta mig- göra vettiga och roliga saker, det kan vara alltifrån att läsa en lärorik bok eller handla aktier till att träffa kompisar eller åka bort över helgen. Och att jag hela tiden försöker att ha saker att se fram emot är också viktigt för mig. Jag hatar att känna mig understimulerad eftersom att jag i grunden är ganska rastlös som person, på både gott och ont. Men just att jag har den möjligheten är såklart tack vare min familj, släkt och vänner. Att jag hela tiden känner att jag har stöttning och peppning. Jag har stor hjälp av att de de hela tiden läser av mig och märker när jag behöver sysselsättas eller när jag måste vila liksom. Annars hade jag aldrig varit så glad och lugn som jag faktiskt är idag, jag blir hela tiden påpassad och det är få förunnat. Men sen är det självklart så att en stor del av mina dagar kan vara rent ut sagt skit också men jag väljer att fokusera på de bra.

IMG_3903Smärta: Muskelsmärtorna i mina skulder-och nackmuskler (främst Trapezius) har fortfarande inte förbättrats ett dugg. De gör lika ont som det alltid gjort sedan efter operationen. För att jag ska klara av att göra annat än att vara hemma och vila så måste jag ta en tablett Tramadol för att smärtan inte ska ta över mig. Men det är den enda medicinen jag tar. Och den tar jag ju inte ens varje dag, bara de gånger jag vet att jag ska göra något speciellt, exempelvis gå ut och äta på restaurang, träffa en kompis eller sitta en längre stund i bilen. På senaste är det ju första gången en medicin faktiskt har en så bra smärtstillande verkan på min smärta och det måste ju ändå vara något positivt. Att det är påverkbart och kommer att gå över i sinom tid alltså.  Undrar bara hur jäkla länge de hade tänkt att hålla i sig, säkert längre än vad jag någonsin hade räknat med…

IMG_3908Förbättring: Eftersom att jag fortfarande har en så stark smärta i mina muskler så är det svårt att känna hur all annan smärta ter sig. Smärtan jag hade innan operationen är ju helt borta vad jag känner nu men det blir som bedövat av det andra om ni förstår vad jag menar? Det är svårt att känna efter då liksom. Jag ser framemot den dagen då musklerna slutar göra ont, för det är inte förens då jag kommer att kunna göra en objektiv bedömning av min nacke liksom. Men missförstå mig rätt, smärtan idag är ju ljusår bättre en förut, det går ju inte ens att jämföra, det är nästan två helt olika saker. Dessutom börjar jag mer och mer återfå känseln i nacken och på huvudet (tack och lov inte i såret dock), så det händer ju liksom förbättringar i min kropp hela tiden.

Utvärdering- 11 veckor efter operationen

Utvärdering, 29/11-6/12 2017

IMG_2405

Känslor/Tankar: Den här veckan har jag upplevt något som jag aldrig, i hela mitt liv, upplevt tidigare. Nämligen hur bra en smärtstillande medicin kan verka på smärta. Jag har ju knaprat de mesta tidigare, men att det biter och nästan får smärtan att försvinna är en splitter ny erfarenhet. Men det är klart att det tidigare, inte har haft någon smärtstillande effekt på ett huvud som suttit löst, och att det samtidigt är enklare att förstå att det nu har effekt på en inflammerad, svullen och spänd muskel.

IMG_2382

Smärta: Smärtan i min vänstra Trapezius har minskat med ca 40 % till den här veckan. Vilket var typ det bästa som kunde hända mig nu eftersom att det höll på att spåra ur där ett tag. Nu säger jag inte att det är helt bra på något sätt, men smärta är ju relativt. Även nervsmärtorna har minskat ganska mycket och jag har återfått en viss, svag typ av känsel över nästan hela bakhuvudet och nacken äntligen.

IMG_2403

Humör:  Eftersom att jag ju inte är lika påverkad av smärtan nu så är jag också, generellt sett, på bättre humör och känner mig emellanåt lite gladare. Men det gäller bara under korta stunder, eftersom att det är kombinerat med att jag också är väldigt mycket tröttare än vanligtvis.

IMG_2383

Förbättring: Precis som jag tjatat om ovan, så är ju muskelsmärtan i Trapezius bättre. Men samtidigt är det ju på ett sätt bara en fejk-förbättring som skett, eftersom att om jag slutar med medicinerna jag tar nu (Tramadol, Arcoxia, Paraflex och Paracetamol), så kommer jag att vara lika dålig som förra veckan igen. Jag går och väntar på röntgentider, läkarbesök och sjukgymnastbesök, vilket är anledningen till att jag inte fått chansen till rätt hjälp att ta itu med detta på tu man hand ännu.

Utvärdering- 10 veckor efter operationen

Utvärdering, 22-29/10-2017

IMG_2222

Känslor/Tankar: Nu förtiden slåss jag en del med lite destruktiva tankar. Så som- kommer jag att bli helt frisk? I så fall när? Tänk om inte? Vad gör jag då? Kommer jag alltid att ha lite ont? För jag vet ju faktiskt inte svaren på dessa frågor ännu. Jag lever i en slags ovisshet, men där jag ändå vet och skräms av tanken om att, om jag inte blir helt frisk nu så finns det ingenting annat jag kan göra. Och då kommer jag aldrig att få ett normalt, aktivt liv. Visserligen har de allra flesta symtomen försvunnit och jag har ju inte ont i nacken på samma sätt längre, men fortfarande, jag är ju långt ifrån helt frisk ännu. Det är ju ingenting definitivt som tyder på att jag inte skulle bli frisk nog, men det är ändå helt omöjligt att inte bli rädd av alla dessa tankar.

IMG_2228

Humör: Jag har det faktiskt, emellanåt, ganska jobbigt nu. Eller det är lite bättre den här veckan och jag gör verkligen mitt allra yttersta för att försöka hålla humöret uppe så gott det går men det är ändå skört alltså. Jag är inte riktigt på topp nu om man säger så. Smärtan tar bort all lust och glädje, man blir alldeles nedbruten. Jag hoppas bara att jag får bukt med allt detta så snart som möjligt.

IMG_2240

Smärta: Jag upplever nästan att muskelspänningarna, muskelinflammationen och allt vad det nu är blir sämre och sämre för varje dag. Tänk er att gå runt med en ständig hemsk tandvärk, det går liksom inte att tänka på någonting annat- ungefär så känns smärtan i min vänstra Trapezius just nu. I annat fall så börjar faktiskt nervsmärtorna i bakhuvudet bli allt bättre och bättre. Det skär till då och då, men inte alls i samma utsträckning. Även fast att jag aldrig kommer att få tillbaka all känsel så kanske det börjar hända lite nu åtminstone.

IMG_2238

Förbättring: Det tar emot att skriva det men jag tror faktiskt inte att det skett någon särskild förbättring den senaste veckan. Eller ja, kanske att jag kan promenera lite längre nu. Och det är ju toppen och absolut ett stort framsteg.